Etiketter

, , , , ,

Bloggpausen har varit lång med enstaka inlägg. Jag saknar mitt dagliga skrivande ibland och nu känner jag att jag behöver ett ställe att dela mina tankar, inte nödvändigtvis för någon annan utan mest för min egen del. Jag vet att vissa personer som jag helst inte vill ska ha del av mitt liv kommer att hitta hit trots att jag tagit bort alla länkar från mina sociala medier och det får jag leva med, och även de personerna som till viss del säkert blir uthängda.

Jag börjar tro att jag är i någon slags medelålderskris, jag är inte någonstans i närheten av det liv jag vill ha. 

Det handlar om vänner, kärlek, tvåsamhet, ensamhet, om att släppa taget, det sociala livet i allmänhet…

Det handlar om tvivel, oro, sorg, saknad, ork, lust, mod, rädsla, ytlighet…

Allt i en enda salig blandning och var börjar man dra och nysta upp för att hitta tillbaka till glädje, trygghet, balans och en tillfredställelse i livet igen? Jag vet att allt börjar med mig själv och där är jag nu…

Jag funderar på att lägga ner sociala medier en period. Jag har bara mitt sociala liv där och inte i verkliga livet förutom jobbet då. Men rädslan att bli helt ensam skrämmer. Jag hade inte haft något socialt liv om det inte vore för att jag både tar och håller kontakten med ”vänner” för dom finns bara där och inte i det riktiga livet. Hur hittar man vänner på riktigt nu mitt i livet? Vänner som faktiskt hör av sig för att dom vill träffas, vänner som bjuder hem, vänner som vill åka iväg på en resa, en weekend osv…

Jag har inga problem med att vara själv, men alltid, varje helg och semester är inte kul. Jag har ju min familj men dom har ju sina liv och sina vänner. 

Mycket tankar och funderingar…Är det mig det är fel på? Är jag inte tillräckligt intressant och kul? Är det så att om man inte mår bra i sig själv så attraherar man ingen heller? Är det där jag måste börja? 


Kram! / E

Annonser